Så här blir du din egen viralgranskare

Posted on Posted in Digitalt, Marketing

Brukar du gilla och sprida artiklar, memes och bilder i dina sociala medier? Såklart. Jag också. Men inte urskillningslöst. Det finns några effektiva sätt att ta reda på om det vi delar stämmer eller inte – som inte kräver särskilda specialkunskaper eller investeringar i dyr programvara. Här tipsar jag om några enkla gratisverktyg som du som nyhetsläsare kan använda för att kolla sanningshalten i informationen du får via digitala medier.

Själva syftet med sociala medier är ju att snabbt kunna dela innehåll med andra. I våra flöden paraderar artiklar och bilder av sensationella och vardagliga händelser förbi, och mitt i strömmen dyker världsomvälvande och samhällsförändrande händelser upp – som lille Alan på en strand i Turkiet, Edward Snowdens avslöjanden och flykt undan amerikanska myndigheter eller identiteten på en anonym hat-bloggare. Och ibland kan det vara svårt att veta vad som är sant och inte

Visa mig vad du delar, så ska jag säga vem du är. Vi delar det som stämmer överens med våra värderingar, med vår politiska eller etiska värdegrund. Oavsett om vi är abortmotståndare, veganer, äter LCHF eller skänker pengar till välgörenhetsorganisationer så vill vi att andra ska veta det. Och det finns mycket att dela. Flyktingkrisen, IS, vädret, djur, melodifestivalen och nobelpristagare.

Det är inte bara journalister och skribenter (som jag) som källgranskar – även vanliga människor börjar få en mer insiktsfull och reserverad inställning till innehåll vi ser på nätet. Det är inte längre tillräckligt att bara läsa och dela nyheter – nu vill vi förstå och veta vad och vem som ligger bakom informationen.

Använd de här verktygen innan du delar, så gör du världen en tjänst:

Omvänd bildsökning med Google

Omvänd bildsökning är ett av de enklaste verifieringsverktygen. Ett färskt exempel är bilden som påstods förställa flyktingar från Syrien – den visar den ett fartyg som är helt överfullt med människor som ibland till och med står ovanpå varandra. Bilden delades över 200,000 gånger i sociala medier nyligen – även av kända debattörer med många följare. I själva verket visar bilden en händelse från 1991 i Italien. En enkel bildsökning på Google bilder debunkade “nyheten” på mindre än en sekund.

Google maps

Om du vill identifiera platsen för ett suspekt foto eller en video kan du använda Google Street View, Google Earth och WikiMapia (en crowd-sourcad version av Google Maps). Kontrollera genom att se om det finns några referenspunkter att jämföra som distinkta landmärken och matcha dem för att se om omgivningarna är desamma.  Google Earth används mycket av Elliot Higgins eller Brown MosesBellingcat som är en webbsajt för undersökande medborgarjournalistik.

Videosök med Amnestys Citizen Evidence

På YouTube florerar ofta gamla videoklipp, som har hämtats av någon från YouTube och laddats upp igen – och där någon påstår sig vara ögonvittne eller som hävdar att att videon visar en ny händelse. Amnesty International har ett enkelt men otroligt användbart verktyg som heter YouTube Dataviewer eller Citizen Evidence. När du har angett videolänken, analyserar YouTube Data Viewer klippets uppladdningstid och alla tillhörande miniatyrbilder. Om det visar sig att flera versioner av samma video lagras på YouTube kan du med verktyget hitta den första uppladdningen som förmodligen också är den ursprungliga.

Lycka till med källgranskningen!